Alanya, turkiet 2009-06-09 och 2009-06-10
Dag 4
Klockan ringer men vi är redan vakna och gör oss redo för en ny dag i solen.
Innan sol kommer mat, som dom säger, så frukost it is.
ARGH, ARGH, ARGH! Idag blev det bl.a eggs three minutes, bullar, croissants och peach juice. GOTT!
Upp och borsta tänderna och sen to the beach! Vi riktade in oss mot strandbar nr. 15 och kryssade de utlagda promenadstenarna ner mot solstolarna. Dieselmohawk-turken var där och kände igen oss. Tack vare det fick vi samma pris igen på three beds and one parasol (umbrella?)
Snabbt av med överskottstyg och i vattnet. Vattnet var om möjligt ännu klarare idag!
Underbart att det blir djupt direkt! Man kan dyka i från vattenbrynet! En till två meter ut i vattnet är det redan runt en och sjuttio till botten.
Glasklart och turkost!
BurkiniTimmy returns!
Redan efter två dagar kan man se ett mönster bland solstolarna. Vi har blivit ett gäng stammisar. Även om vi inte samtalar så känner vi varandras närvaro.
Det är vi tre, tyskturkarna, mulliga Stephanie Ruuthaus som har en sommarfling med solstolsturken, galna skrattryssarna, chokladbruna tyskarna bredvid, diverse islamkvinnor med sina badmössor och sist men inte minst norskarna, ACCURAT! Som spelar Abba och schlagerhits från mobilen.
Några timmars intensiv badning och stekning!
Glasspaus, viktigt!
Vattnet är så salt så man flyter helt utan ansträngning.
Att bara sitta i vattenbrynet är också nice. Men mindre nice sen när man har två ton sten i badbyxor och bikinis som man diskret ska försöka tömma i havet.
Idag är det HETT!!
Lagom grillade på båda sidorna begav vi oss hem igen, lunchen lockade våra kurrande magar..
Efter ännu en makalöst sammansatt lunchtallrik slängde vi kläderna och hoppade i poolen.
Fortfarande underbar, fortfarande helt lent vatten och perfekt temperatur. Vi upptäckte även att i ena änden fanns det sittrappor där man kan sätta på massagestrålar.
Mmmmm.... massage baby!
Vad passar inte bättre, efter att man badat i poolen, än att lägga sig och dega på de enorma, färggranna kuddarna som de lagt ut på stora träscener.
Deg deluxe! De är sjukt sköna och kroppsformande.
Lite free drinks from the poolbar på det... jodå!
What’s up med hotellet som har balkonger in mot vårt poolområde? Vilket hån mot dem. Sucks to be them!
Snart upptäcktsfärd! Vi duschar och piffar till oss. Tar på oss bästa aftonskruden.
Planen var att gå till hamnen så vi kunde uppleva den i dagsljus. Planen gick över förväntan trots att vi svettades bort 60% av vår kroppsvätska.
I gassande sol kryssade vi, mellan smala strimor av skugga och tjena, tjena turkar, ner mot hamnen. Väl framme kom vi på att Red Tower låg i ena änden av hamnen så vi kunde ju börja där.Från toppen borde vi få en bra vy av hela hamnen. Dessutom klämmer vi in lite kultur.
En bit innan entrén på den 783år gamla befästningen stannar vi häpna upp. Tagna av miljön, vyerna och den historiska tyngd området gav. Mitt i fotografering av horizont, klippor och hus längs bergets sluttning började böneutropen. Det är svårförklarat hur otroligt mäktigt det var. Filmen kommer snart i en butik nära dig!
Det kostade 3 lire (15kr) att besöka tornet. Bara att få komma in i skuggan vore värt minst det dubbla.
Vi var helt ensamma när vi klev runt i historien.
Hur tog man sig snabbt upp och ner i de här höga och branta stentrapporna under krigstid?
- Det gjorde man nog inte!
Vid slutet av trapporna fann vi fantastisk utsikt. När vi hade gått ett varv och fotat, svettats, fotat, svettats, svettats och fotat tog vi några mindre seriösa bilder på den fångarna-på-fortet liknande borggården.
Promenaden tillbaka tog vi via hamnpromenden. Här var det inte Taksi? Taksi? You come into my shop? Här var det You go on boattrip? Yes? NO!
Maria snubblade till vid knopkyrkogården. Det var nära att john slappade henne!
Butikerna i hamnen är fler men utbudet är same, same and not different.
Vi höll på att dö på vägen hem. Av hetta, hunger och irritation.
SLUTA PRATA SVENSKA MED OSS!!
Vi går bara in i butiker där de inte ropar efter oss och där de snackar engelska.
Please don’t speak Swedish! Why? You don’t like your language? I do, but not when you speak it!
Som en vis butikskvinna en gång sade: When on vacation, they want to speak English.
Tillbaka på hotellet satte vi oss i lökiga finkläder och inväntade kl 19.00 då middagsserveringen började.
Fördrink idag också. Fint ska det va!
Mätta och belåtna tog vi hissen upp till rummet för att ladda fickorna fulla med deg och provkissa.
Som tur är hade vatten och el kommit tillbaka, om det inte nämnts tidigare så hade vi strömavbrott, så varken lamporna eller toaletterna fungerade.
Ny shoppingrunda. Denna gång inte i blagande solsken. Vi hade även smitt en genialisk plan. Att dölja våra all-inclusive-armband med egna armband. Det kanske till viss del kan låta oss slippa dryga butiksturkar.
Det blev nog allt några ”svenska flicka” mindre.
Lyckad shoppingtur! Vi har även blivit bättre på att pruta. Bäst går det när man får slut på pengar. Har man inte mer pengar att ge för en klänning, så har man inte mer pengar att ge för en klänning!
Med fickorna tomma på lire och kassarna fulla av fynd gick vi hem i natten.
Uppspelta över att vår nya jetset devis, handla tills pengarna tar slut, än en gång uppfyllts.
Men vi lyckades iallafall skrapa ihop lite pengar till pringles och fanta lemon, som vi senare avnjöt på balkongen spelandes uno tills vi somnade över korten.
Innan sängen var vi tvungna att prova johns outfit till marias 25års maskerad. Den blir klockren.
ÖÖÖHHHH! Du ser ut som en annan person!
God natt!
Dag 5
You know the drill.. klocka, duscha, smörja, frukost.
Idag var det scrambled eggs och pannkaks-sockerkakeplättar med sylt utöver alla andra hundra smarriga plock som erbjöds. Plättarna var KICKASS!
Off to the beach. Three beds and one umbrella.
Stekning, bad. Bad, stekning.
Ännu varmare idag! Och lenare vatten.
En gnällig svensk kärring säger att det är kyligt i vattnet. Vi funderar på att kölhala henne under en turkisk party-cruise-båt.
Vi har korvtår!
Stephanie gör sitt bästa för att dissa solstolsturken. Men hon mjuknar till slut och han är åter vid hennes sida.
Norrmännen spelar ABBA och schlagers som vanligt och solstolsturken dansar och klappar när dom spelar turkiets eurovisionbidrag från i år.
Tyskarna har blivit brunare än brunfärg.
Traditionell glasspaus i skuggan.
Efter fyra och en halv timme sol, bad och människoåskådning gick vi hungriga som vargar tillbaks till hotellet.
Vi hade bett om städning via lapp på dörren och the pink ladies hade varit där och gjort fint. De hade tillochmed bjudit på en ny handdukskreation. Denna gång i form av något blommönster. Sist var det en svan och ett hjärta.
En styck kisspaus senare satt vi och beställde ur snackbar-menyn. One chicken sandwich and two chef’s special pizza.
Gott som fan!
Flugan kom med majskolvar på ett fat som han ville ha nån ynka lire för. Vi gick till stan på varsin saltad, mumsig majskolv!
Vi satt kvar en stund vid poolen och drack och snackade sen blev det hotellrummet med deg och dusch.
_
Veckans kluring! Vi är oense. Vi vet att hon vi känner igen är ihop med han den mörka. Men hon den smala är singel? Är tjocka ryssen bror till smala ryssen? Är streckkoden och tjocka ryssen ett par? Kan det to.m vara så att smala ryssen och hon den smala hör ihop?
Hänger ”paret” bara på hotellet? Är vi bäst? Det verkar så!
_
Lite sen ankomst till middagen renderade i att vi fick sitta inne. Det blev i pornoloungen bakom efterrätterna. Det kändes dock som om vi var efterrätterna när vi satt där. Det var iallfall aircondition och maten var kick ass som vanligt.
Mr blyger and butter serverade oss dricka. Vi saknar flugan!
Med uppsvälda magar lämnar vi hotellet för att hitta den bazaar vi tidigare sett på kartan.
Den ska ligga efter det gröna och fjortisbanken men innan tiffany’s.
Snart hittade vi till bazaaren men till vår förvåning och lätta besvikelse så var det ingen skillnad på utbudet där jämfört med resten av Alanya.
Några butiksbesök blev det ändå och i klockaffären med skylten ”ÄKTA FALSKA KLOCKOR” kammade vi hem full pott. Rebecka prutade hem ett läckert armbandsur och Maria, som kommit igång ordentligt med prutningen, fick äntligen tag i ett par feta solglasögon som hon letat efter.
Försäljaren var sjukt skön! Skojade och flörtade. Bäst var det när Rebecka dealade på klockan. Det blev en hård förhandling. Först fram med miniräknaren, sen tända en cigg.. kampen gick vidare och han fick sätta sig ner. Mer knappande på miniräknaren, kolla priset mot det inköpspris han hade betalt i amerikanska dollar. Efter ett par nervösa bloss och justerande av stolen gav han efter med ett leende och accepterade Rebeckas pris.
Marias (M) prutning var också skön. Efter How much? Gav försäljaren (F) priset: 40TLY. M: 35, F: 39, M: 35, F: 38 och då kontrar Maria med 34 och F börjar garva. Till slut nöjde han sig med 35. Way to go Olsson!
Sverige – Malta 4 – 0
Äh, vi tar shoppingstråket på vägen till hotellet. Det är verkligen butiker överallt!
Första anhalten var en riktig, EN RIKTIG smyckesaffär. Åh, AC, sköönt!
Här fanns det grejor. Tjejerna började genast plocka på sig öronhängen. Butikstantsturken tyckte antagligen att dom såg helt hjälplösa ut med händerna fulla så hon kom ut med två små (bröd?)korgar till töserna. Nu kunde dom fortsätta shoppa loss. John hittade en present till mor sin. Med fulla korgar gick vi för att betala i butikchefens kassaapparat. Det är en riktig kassa. EN RIIKTIG KASSA!!
Innan vi kom till vita butiken, som vi fnissat lite åt tidigare, blev det ett pitstop för att köpa väskan Maria suktat efter.
Prutat och klart, väskan är nu Marias.
Vita butiken sticker ut. Hela framsidan är prydd med vita klädesplagg. Den står i klar kontrast till dom andra butikerna och lyser mäktigt i natten.
Vi hade kommit på att den här butiken var perfekt för ett plagg maria behövde till maskeraden. Vi hade rätt, plagget fanns och vi fick det till ett bra pris.
Så klart skulle Rebecka lyckas hitta en svart och en rosa klänning i den VITA butiken. När vi prutat klart på alla tre plaggen upptäckte vi att vi saknade 40TLY (200kr). Försäljaren, som inte trodde att John var 27år och som John trodde var 32 när han i själva verket var 24år, sa till slut att vi kunde betala de 40 lirena nästa gång vi kom till Alanya. Schysst som fan, fast han säkert inte förväntade sig att vi skulle göra det. Vi fick hans visitkort med noteringen 40 TLY på och gick.
Vi hade gjort det igen. Shoppat tills pengarna tog slut. Eller som i detta fallet, tills vi låg på minus.
För att kunna leva med oss själva resten av vistelsen och för att kunna gå förbi vita butiken igen med gott samvete, gick vi direkt till hotellet, hämtade 40 lire och gick tillbaka till vita butiken a.k.a Ipekevi.
Försäljaren blev helt rörd och hur glad som helst över att vi kom tillbaka.
The scandinavians are an honest people, when they make a promise, they keep it.
Tjejerna fick varsin rosa turkisk tunika som tack!
Snabbt tillbaka till hotellet och sen blev det uno på balkongen tills klockan slog tolv.
00,00 GRATTIS MARIA! 25ÅR!
Presentutdelning. Mer shoppingpengar av Johns mamma, mormor och moster. Smink och make-upkurs på the make up store av Rebecka. Inte illa!
En superleende Maria somnar gott efter en svalkande nattdusch.
God natt!
